Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

Syftet med denna uppsats är att jag skall efterforska, och redovisa de bakomliggande orsaker som kan ligga i grunden till svaret, varför Gustav II Adolf genomförde de stora förändringarna inom Sveriges krigsmakt. Författarens frågeställning inför arbetet på denna uppsatsen var som följande:Vad och vilka kan ha utgjort en bakomliggande kraft till att Gustav II Adolf genomförde så stora förändringar inom den Svenska krigsmakten?.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Problem definition and purpose: A debated question in journalism today is if the mass media have the power to affect norms and values in the society. There are therefore many who believe that the media must works for democratic and equitable news coverage. Studies have shown that there are still many differences in how women and men are being portrayed in the Swedish media, even if Sweden is one of the most equal countries in the world. This inequality may affect the democracy and equality in the society negative.Previous studies have mainly been using gender as the only explanatory factor to explain the difference of coverage between men and women in the news content. The purpose of this study will therefore not only be to compare the coverage of the Green Partys two spokespersons, Åsa Romson and Gustav Fridolin, from a gender perspective but also to take in count other factors that could contribute to differences in the news coverage.Method and material: To find an answer to the purpose of this thesis a quantitative content analysis have been done on a total of 238 news articles in which Åsa Romson and/or Gustav Fridolin occur.Main results: The results of the content analysis show that Gustav Fridolin occurs more frequently in the news than Romson does, and that the articles he appears in is lager than the articles in which Romson appears.

Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten. Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor.

ABSTRACTDaniel Reese: Italienska toner vid det Svenska hovet. Vincenzo Albricis Sinfonia á 6 och Gustav Dübens Sinfonia á 4, analys och edition. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, ht 2005.Huvudsyftet med min uppsats är att bidra till en bättre kännedom om musiken vid drottning Kristinas hov under mitten av 1600-talet. I detta syfte har jag gjort en historisk och analytisk studie av Vincenzo Albricis verk Sinfonia á 6 och Gustav Dübens Sinfonia á 4 för att påvisa likheterna mellan dem. Detta gör jag för att fortsätta den forskning som har gjorts för att påvisa att Gustav Düben inspirerades av Albrici.

Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur Gustav Vasa framställts i olika läroböcker under tidsperioden 1919-2000 samt diskutera på vilket sätt de statliga läroplaner som utgivits under samma tidsperiod påverkat hur Gustav Vasa skildrats i läroböckerna. För att få svar på dessa frågor har vissa specifika delar av såväl läroplanerna som läroböckerna granskats utifrån ett antal på förhand fastställda kriterier. De granskningsresultat som framkommit har sedermera legat till grund för de slutsatser som utfärdas i uppsatsen. I uppsatsen framkom att de tidigast utgivna läroplanerna i huvudsak framhävde att kunskaper i den nationella historien och förmedlandet av en sund fosterlandskänsla var historieundervisningens primära fokus, alltmedan de senare utgivna läroplanerna i högre grad framhäver vikten av en ökad förståelse för andra folk samt vikten av ett breddat historiskt perspektiv. De resultat som framkommer ur läroboksanalysen är att det inte finns något stöd för att de tidigast utgivna läroböckerna i högre grad än de senare skulle försökt införliva en god fosterlanskänsla och en positiv nationell bild i undervisningen.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..

This paper is a study of 18 extant pieces of panegyrical music for the Swedish king Karl XI (1655?1697). The compositions are preserved in two forms. There are a few contemporary prints, but the largest amount of music is preserved as manuscripts in the Düben­collection (Uppsala University Library). The paper focuses on four different aspects of the production of these 18 compositions.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam.

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på offentliga platser.